I en tid när elektronikskrot blir alltmer påtagligt och vår planet skriker efter förändring, svarar EU med nya direktiv. Dessa riktlinjer föreslår längre mjukvaruuppdateringar och tillgång till reservdelar samt införande av USB-C som standard. Men frågan kvarstår: Är direktiven i sig själva tillräckliga för att adressera problemets kärna? Inrego, liksom många andra, argumenterar för att medan dessa direktiv är ett steg i rätt riktning, måste vi också aktivt arbeta för beteendeförändringar.
Vad innebär direktiven?
EU:s direktiv tar upp tre huvudområden:
· Mjukvaruuppdateringar ska finnas tillgängliga i minst fem år.
· Reservdelar ska vara tillgängliga i minst sju år.
· USB-C introduceras som en standardiserad laddningskabel. Genom denna enhetliga standard kan vi minska antalet övergivna kablar och laddare, vilket reducerar avfallet. Detta underlättar även för företag att behålla sin utrustning längre, tack vare enkelheten i att använda USB-C dockningsstationer.
Inregos perspektiv på direktiven
Även om direktivet ensamt inte kommer kunna förändra marknaden i grunden, är det ett bra steg i rätt riktning.
- Direktivet gör det möjligt att kunna återanvända mer. Men det stora arbetet ligger ändå framför oss: Nu gäller för både företag och konsumenter att skapa de beteendeförändringar och affärsmodeller som behövs för att kunna verkliggöra förändringen, förklarar Sebastian Holmström, hållbarhetschef på Inrego.
Oavsett direktiv ligger kärnfrågan fortfarande i att ändra vårt konsumtionsbeteende och hur vi värderar våra ägodelar. Även om EU tar stora kliv just nu, betyder det inte att hållbarhetsfrågan inom elektronik kommer lösas i en handvändning med det nya direktivet.
- Beteendeförändringar mot en cirkulär och hållbar IT-hantering behövs på hela marknaden för att på riktigt kunna lösa utmaningarna IT-sektorn står inför, fortsätter Sebastian.
E-avfall: Världens snabbast växande avfallsström
EU-kommissionens studier framhåller att användare ofta byter ut sina elektroniska enheter i förtid, och när enheterna når slutet av sin livslängd återanvänds eller återvinns de inte i tillräckligt stor utsträckning. Resultatet? En växande hög av elektronikskrot som årligen överträffar vikten av kinesiska muren, och ett stort slöseri med värdefulla resurser. De exemplifierar detta och förklarar att insamlingsgraden av mobiltelefoner rapporteras vara under 5%, och en uppskattad mängd av 700 miljoner använda och kasserade mobiltelefoner lagras i hushåll över hela EU.*
Beteendeförändring: Vad krävs av företagen?
Trots att Sverige ligger efter med en cirkularitet på bara 3,4 procent jämfört med det globala genomsnittet på 8,6 procent**, är det oroande att många företag fortfarande saknar kunskap och tydliga processer för hållbar IT-användning. Genom att förlänga livslängden på IT-utrustning kan vi minska växthusgasutsläppen betydligt. Som exempel producerar tillverkningen av en laptop cirka 280 kilo växthusgaser, vilket betyder att svenska IT-arbetsplatser står för minst 210,000 ton utsläpp av växthusgaser per år.
Vi på Inrego menar att långsiktigt tänkande när man investerar i en ny produkt är nyckeln för minskade IT-utsläpp. Förlängs livslängden från 3–4 år minskar så mycket som 25% av utsläppen från hårdvaran. En IT-chef bör därför ställa sig frågorna:
· Kommer produkten att vara funktionell om fem år?
· Kan mjukvaran uppgraderas?
· Kan trasiga delar bytas ut?
EU:s nya direktiv för elektronik markerar ett viktigt steg mot en mer hållbar framtid. Men det är bara början.
- Det krävs en kombination av reglering och medvetna beteendeförändringar för att verkligen göra skillnad. Genom att göra informerade val och stödja andrahandsmarknaden kan vi bygga en mer hållbar framtid för elektronik, avslutar Sebastian.
** Circle Economy (2022). Circularity GAP report Sweden (2022). https://assets.website-files.com/5e185aa4d-27bcf348400ed82/63469714078daaa46750fafe_The%20Circularity%20Gap%20Report%20-%20Sweden.pdf