”Kemikalieskatten slår mot återanvändning”

Nyheter 29 november 2021 5 min läsning

Publicerad i SvD 2021-10-14

Låt inte kemikalie­skatten göra mer skada på åter­användningen i Sverige än den redan har gjort. Det är dags att helt exkludera begagnade produkter, skriver flera debattörer.

När kemikalieskatt läggs på begagnade produkter köper fler nyproducerat i stället och elektronik­avfallet ökar, menar debattörer inom återanvändnings­branschen med flera.
När kemikalieskatt läggs på begagnade produkter köper fler nyproducerat i stället och elektronik­avfallet ökar, menar debattörer inom återanvändnings­branschen med flera.

I regeringens budgetförslag betonas vikten av omställningen till en cirkulär ekonomi för att uppnå Sveriges miljö- och klimatmål. Regeringen föreslår ökade klimat­satsningar och ordet ”cirkulär” upprepas hundratals gånger. Men ambitionen att främja en cirkulär ekonomi haltar. Det finns i dag hinder som effektivt stoppar den cirkulära omställningen och dessa hinder borde själv­klart undanröjas först. Kemikalie­skatten är ett sådant hinder.

Vi konsumerar mer elektronik än någonsin, och desto fler elektronik­produkter som tillverkas desto högre blir koldioxid­utsläppen. Generellt uppkommer mer än 80 procent av klimat­påverkan från elektronik vid produktionen. Dessutom ökar elektronik­avfallet och är nu världens mest snabb­växande avfalls­ström. Därför är ökad produkt­livslängd genom åter­användning av elektronik, som till exempel mobiler och datorer, oerhört viktig i klimat­arbetet. Åter­användning leder till minskat avfall, minskad miljö­påverkan och minskad resurs­användning. Det här vet våra politiker. Ändå finns det fortfarande ett stort hinder som motverkar cirkulär elektronik­användning – kemikalie­skatten.

När kemikalieskatten infördes för fyra år sedan under­skattades komplexiteten på andrahands­marknaden av elektronik. Tanken var god, att minska farliga ämnen i hem­miljöer. Men skatten har slagit hårt mot branschen som handlar med återanvänd elektronik. Trots att begagnade produkter skulle undantas kemikalie­skatten, dubbel­beskattas nu begagnade datorer, telefoner och andra elektroniska produkter. Undantaget för begagnad elektronik fungerar helt enkelt inte i praktiken då en begagnad produkt som först passerar en it-återförsäljare blir skatte­pliktig. Det komplicerade systemet med lager­hållare och icke-lager­hållare gör också att bolag som arbetar med åter­användning behöver ha flera bolag registrerade vilket skapar ytterligare administration och byråkrati.

Kemikalieskatten beläggs även på import av begagnad elektronik. Importen är en viktig komponent för att få till en fungerande andrahands­marknad i Sverige. Att begränsa import av använd elektronik innebär också att Sverige inte bidrar till den globala åter­användningen och inte lever upp till EU:s cirkulära ambitioner. Priserna på begagnade produkter till konsumenter och företag blir nu oproportionellt höga. Låt oss ta ett prisexempel: en begagnad dator­skärm som har ett värde på 500 kronor, beläggs i dag med 451 kronor exklusive moms i kemikalie­skatt, vilket gör den i princip osäljbar i förhållande till en ny skärm. Valet blir att man köper nyproducerat, och bidrar därmed till mer resurs­slöseri och ökat elektronik­avfall.


Kemikalieskattens direkta konsekvenser innebär att:

  • Andrahandsvärdet på begagnad elektronik minskar och mer elektronik skrotas eller säljs utomlands.

  • Jobben inom återanvändnings­branschen flyttar utomlands.

  • En extra tung administrativ börda läggs på cirkulära aktörer.

Sveriges övergripande mål med strategin för cirkulär ekonomi (2020) är att bidra till att nå miljö- och klimat­målen. Genom strategin vill regeringen undan­röja hinder, stärka konkurrens­kraften, öka incitamenten och bidra till långsiktiga förutsättningar för den cirkulära samhälls­omställningen. Kemikalie­skatten, som den fungerar i dag, motverkar hållbar användning av återanvänd elektronik, vilket går stick i stäv med regeringens strategi. Genom att öka nyttjande­graden av elektronik kan vi drastiskt minska koldioxid­utsläppen här och nu. Den linjära ekonomin är ohållbar men för att den cirkulära ekonomin ska kunna konkurrera krävs det stöd, inte skatter som slår snett.

Delegationen för cirkulär ekonomi har regeringens uppdrag att identifiera hinder och styrmedel samt ge råd och föreslå åtgärder. Delegationen har uppmärk­sammat och vid flera tillfällen påpekat problemet med kemikalie­skatten. I en särskild skrivelse till Regerings­kansliet i februari 2020 påpekar delegationen att ”slutsatsen är att den nuvarande skattens konstruktion motverkar det över­gripande syftet att främja cirkularitet. Därför bör skatten tas bort på begagnade produkter när de återförs till marknaden.” Trots detta händer ingenting.

Om begagnad elektronik inte beskattades på detta sätt skulle den kunna accelerera den cirkulära ekonomin i stället. Färre fungerande elektronik­produkter skulle skrotas i förtid eller säljas utomlands. Det skulle göra det möjligt för svenska företag och kunder att köpa begagnat och främja den cirkulära andrahands­marknaden som regeringen vill värna.

Vi uppmanar regeringen att lyssna på sin egen delegation för cirkulär ekonomi. Lösningen måste vara att helt exkludera begagnade produkter från kemikalie­skatten. Och det är brådskande. Låt inte kemikalie­skatten göra mer skada på åter­användningen i Sverige än den redan har gjort.

Henrik Nilsson
grundare Inrego och styrelseledamot Resource
Sebastian Holmström
hållbarhetschef Inrego
Mattias Lindahl
professor i produktrelaterat miljöarbete, Linköpings universitet, och programdirektör för Mistra REES
Anders Wijkman
ordförande Climate-KIC och hedersordförande Club of Rome
Elin Bergman
operativt ansvarig och vice ordförande Cradlenet

Länk till artikeln