Inregos värld

Inrego har en central roll i den cirkulära ekonomin och är ett av få exempel på företag som jobbat med cirkulär ekonomi i praktiken under en lång tid. Genom vår cirkulära affärsmodell kombinerar vi affärer med att minska resursutnyttjandet. Läs mer och inspireras om vad vi gör på Inrego och hur vi vill bidra till en mer hållbar värld. Kolla in våra webinarier, nyheter, kundcase och vår postition och ställning i debatten.

”Skattesmocka slår mot återanvändning”

2021-10-04

Återanvändningen glömdes bort när skatten på kemikalier i viss elektronik infördes 2017. Planerna på en höjning från den 1 augusti riskerar att stå samhället dyrt. Risken finns att samma dråpslag kommer att drabba begagnade kläder och skor, genom ytterligare en skatt som nu utreds, skriver representanter för producenter, återbruk och avfallshantering.


Foto: Martina Holmberg/TT

Det är två år sedan lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik infördes. Syftet var gott, de farliga ämnena i våra hem skulle minska. Men varken utredare eller lagråd hade en tanke på återanvändning av elektronik när förordningstexten skrevs. I teorin ska begagnad elektronik inte beskattas. Men i praktiken fungerar det inte så. Inrego, som under 2018 kunde förmedla över 300 000 begagnade it-produkter till nya ägare, betalade samma år nästan lika mycket i kemikalieskatt som i bolagsskatt. Det beror på främst två aspekter som har förbisetts i skattelagstiftningen:

  1. Det är mycket svårt att härleda när en begagnad elektronikprodukt sattes på marknaden första gången och om den har beskattats eller inte. Det skulle krävas en kopia på den ursprungliga fakturan vilket ytterst sällan finns att tillgå. Effekten blir därför att i princip alla produkter som återanvänds beskattas oavsett om skatten redan är betald en gång. Dubbelbeskattningen blir på så vis inbyggd i andrahandsmarknaden.
  2. Begagnade it-produkter som företag och organisationer fasar ut blir inte skattepliktiga när de säljs vidare, men om produkterna först passerar en it-återförsäljare beläggs de med skatt när de går till återbruk. Det handlar sannolikt om en felkonstruktion i lagstiftningen, men det borde rättas till. En stor del av de begagnade datorerna på andrahandsmarknaden kommer ut på marknaden igen genom återförsäljare och blir därmed skattepliktiga igen.

Ett undantag för begagnad elektronik behövs alltså i förordningen. En fortsatt beskattning, och därtill den planerade höjningen, riskerar att ge stora negativa konsekvenser:

  • Redan i dag har skatten dubblerat priserna på flera begagnade produkter, vilket gjort dem nästan omöjliga att avsätta. Det innebär att fullt fungerande elektronik återvinns eller – i bästa fall – exporteras.
  • Skolorna, som i dag är beroende av begagnad men högkvalitativ it-utrustning, riskerar att bli utan material eller att tvingas betala priser som ligger betydligt högre än i dag.
  • Framför allt kommer samhället i stort att gå miste om de stora vinster som kan göras genom återbruk av elektronik. En enda mobiltelefon genererar exempelvis 86 kilo avfall under produktionen.

Efterfrågan på begagnad elektronik har vuxit betydligt det senaste decenniet. Och marknaden har svarat genom att skapa just sådana cirkulära affärsmodeller som krävs för att låta resurserna återföras till samhället. Samma trend kan skönjas på flera andra områden.

Skatten på kemikalier i elektronik hotar nu att kullkasta denna utveckling. Oron förstärks genom regeringens planer på en liknande skatt på kemikalier i kläder och skor. Farliga ämnen bör självklart begränsas, både i våra elprylar och det vi klär oss i, men låt inte en god idé förgöra en annan.

Beskatta inte återbruk. Inför ett tydligt undantag för begagnade produkter!

Weine Wiqvist, vd Avfall Sverige
Martin Seeger, vd El-Kretsen
Jonas Karlsson, vd Inrego

”Ny skatt slår mot återanvändning av it”

2021-10-04

För många skolor är möjligheten att köpa begagnade elevdatorer och surfplattor avgörande. Den nya kemikalieskatten motverkar återanvändningen av it och elektronik och slår mot den bransch som arbetar med att förlänga livslängden på elektronikprodukter. Men den kanske mest olyckliga effekten är att skatten går ut över miljön, skriver flera debattörer.


För många svenska skolor är möjligheten att köpa begagnade elevdatorer och surfplattor avgörande för att kunna upprätthålla en undervisning med stöd av it, skriver artikelförfattarna. Foto: Tomas Oneborg

Under de senaste veckorna har det framkommit att den så kallade kemikalieskatten som införs den 1 juli även omfattar begagnade produkter. Skatten går i många avseenden emot den cirkulära och hållbara politik som står högt på den svenska och internationella dagordningen.

Inte minst går den stick i stäv med många av förslagen i den statliga utredningen om cirkulär ekonomi som presenterades i Rosenbad för några månader sedan. Skatten leder ofrånkomligen till att ännu större volymer it- och elektronikprodukter kommer att skrotas i onödan vilket påverkar miljön negativt.

Grundtanken med den nya punktskatten, att minska förekomsten av kemikalier i hemmen, är bra men den motverkar samtidigt återanvändningen av it och elektronik i samhället och hela den bransch som arbetar med att förlänga livslängden på elektronikprodukter. Återbruk är en snabbt växande industri och brukar beskrivas som en hörnpelare för att skapa en hållbar utveckling.

Skatten blir i många fall orimligt hög i proportion till värdet på begagnade it- och elektronikprodukter och i ett slag försvinner de ekonomiska incitamenten för återanvändning och försäljning i andra hand. Flera produktgrupper, som till exempel skärmar, får en dubbelt så hög prislapp med den nya skatten. Få kommer att vara beredda att betala för det och därmed kommer fullt fungerande produkter att kasseras i stället.

En mycket besvärlig aspekt med skatten är att en och samma produkt i praktiken kommer att beläggas med kemikalieskatt flera gånger under sin livscykel, det vill säga varje gång den säljs i Sverige. För att undvika dubbel- och trippelbeskattning skulle man behöva införa ett centralt register för alla elektronikprodukter, vitvaror, datorer, routrar, mobiler med mera där det på serienummernivå framgår om varan har beskattats. Det är förmodligen inte realistiskt att genomföra.

Vill inte lagstiftarna ta hänsyn till och utveckla andrahandsmarknaden? Finns det fortfarande tid att göra justeringar i lagen?

Det är inte bara en bransch som drabbas. En fungerande andrahandsmarknad inom it är viktig i samhället på precis samma sätt som andrahandsmarknaden för personbilar. För många svenska skolor är möjligheten att köpa begagnade elevdatorer och surfplattor avgörande för att kunna upprätthålla en undervisning med stöd av it.

Men den kanske mest olyckliga effekten är att skatten går ut över miljön. Det är vedertaget att återanvändning sparar på jordens råvaror och minskar utsläppen av växthusgaser. Det gäller särskilt it och elektronik som förbrukar mycket naturresurser vid tillverkningen. Och det finns en mycket stor potential att öka återanvändningen i Sverige. Varje år slänger svenska företag, myndigheter och privatpersoner ungefär 2,3 miljoner datorer, skärmar och mobiler på återvinningscentraler runtom i landet. Det är varken smart eller hållbart eftersom merparten av produkterna faktiskt kan återanvändas. Med kemikalieskatten i sin nuvarande form kommer tyvärr ännu större volymer att hamna på skroten eftersom skatten urholkar värdet på produkterna och gör det mindre intressant att återanvända dem.

Vi är medvetna om att denna kritik kommer sent i sammanhanget. Men andrahandsbranschen blev aldrig involverad i det förberedande arbetet med kemikalieskatten och det är först nu under maj månad som Skatteverket har klargjort omfattningen av lagen.

Vi föreslår att varor som återanvänds undantas från kemikalieskatten. På så vis kan vi fortsätta att bygga ett mer hållbart samhälle och verka för en mer hållbar konsumtion där vi tar vara på produkter och jordens resurser mer effektivt.

Henrik Nilsson, styrelseordförande Inrego
Anders Wijkman, ordförande Återvinningsindustrierna
Oksana Mont, professor i hållbar konsumtion och produktion, Lunds universitet
Åke Iverfeldt, vd Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning
Jan-Eric Sundgren, ordförande Mistra REES
Mattias Lindahl, programdirektör Mistra REES och professor i ekodesign, Linköpings universitet
Karin Strömqvist Bååthe, generalsekreterare SVN Sweden
Andrius Plepys, lektor och forskare inom hållbarhet, Lunds universitet