”Ny skatt slår mot återanvändning av it”

2021-10-04

För många skolor är möjligheten att köpa begagnade elevdatorer och surfplattor avgörande. Den nya kemikalieskatten motverkar återanvändningen av it och elektronik och slår mot den bransch som arbetar med att förlänga livslängden på elektronikprodukter. Men den kanske mest olyckliga effekten är att skatten går ut över miljön, skriver flera debattörer.


För många svenska skolor är möjligheten att köpa begagnade elevdatorer och surfplattor avgörande för att kunna upprätthålla en undervisning med stöd av it, skriver artikelförfattarna. Foto: Tomas Oneborg

Under de senaste veckorna har det framkommit att den så kallade kemikalieskatten som införs den 1 juli även omfattar begagnade produkter. Skatten går i många avseenden emot den cirkulära och hållbara politik som står högt på den svenska och internationella dagordningen.

Inte minst går den stick i stäv med många av förslagen i den statliga utredningen om cirkulär ekonomi som presenterades i Rosenbad för några månader sedan. Skatten leder ofrånkomligen till att ännu större volymer it- och elektronikprodukter kommer att skrotas i onödan vilket påverkar miljön negativt.

Grundtanken med den nya punktskatten, att minska förekomsten av kemikalier i hemmen, är bra men den motverkar samtidigt återanvändningen av it och elektronik i samhället och hela den bransch som arbetar med att förlänga livslängden på elektronikprodukter. Återbruk är en snabbt växande industri och brukar beskrivas som en hörnpelare för att skapa en hållbar utveckling.

Skatten blir i många fall orimligt hög i proportion till värdet på begagnade it- och elektronikprodukter och i ett slag försvinner de ekonomiska incitamenten för återanvändning och försäljning i andra hand. Flera produktgrupper, som till exempel skärmar, får en dubbelt så hög prislapp med den nya skatten. Få kommer att vara beredda att betala för det och därmed kommer fullt fungerande produkter att kasseras i stället.

En mycket besvärlig aspekt med skatten är att en och samma produkt i praktiken kommer att beläggas med kemikalieskatt flera gånger under sin livscykel, det vill säga varje gång den säljs i Sverige. För att undvika dubbel- och trippelbeskattning skulle man behöva införa ett centralt register för alla elektronikprodukter, vitvaror, datorer, routrar, mobiler med mera där det på serienummernivå framgår om varan har beskattats. Det är förmodligen inte realistiskt att genomföra.

Vill inte lagstiftarna ta hänsyn till och utveckla andrahandsmarknaden? Finns det fortfarande tid att göra justeringar i lagen?

Det är inte bara en bransch som drabbas. En fungerande andrahandsmarknad inom it är viktig i samhället på precis samma sätt som andrahandsmarknaden för personbilar. För många svenska skolor är möjligheten att köpa begagnade elevdatorer och surfplattor avgörande för att kunna upprätthålla en undervisning med stöd av it.

Men den kanske mest olyckliga effekten är att skatten går ut över miljön. Det är vedertaget att återanvändning sparar på jordens råvaror och minskar utsläppen av växthusgaser. Det gäller särskilt it och elektronik som förbrukar mycket naturresurser vid tillverkningen. Och det finns en mycket stor potential att öka återanvändningen i Sverige. Varje år slänger svenska företag, myndigheter och privatpersoner ungefär 2,3 miljoner datorer, skärmar och mobiler på återvinningscentraler runtom i landet. Det är varken smart eller hållbart eftersom merparten av produkterna faktiskt kan återanvändas. Med kemikalieskatten i sin nuvarande form kommer tyvärr ännu större volymer att hamna på skroten eftersom skatten urholkar värdet på produkterna och gör det mindre intressant att återanvända dem.

Vi är medvetna om att denna kritik kommer sent i sammanhanget. Men andrahandsbranschen blev aldrig involverad i det förberedande arbetet med kemikalieskatten och det är först nu under maj månad som Skatteverket har klargjort omfattningen av lagen.

Vi föreslår att varor som återanvänds undantas från kemikalieskatten. På så vis kan vi fortsätta att bygga ett mer hållbart samhälle och verka för en mer hållbar konsumtion där vi tar vara på produkter och jordens resurser mer effektivt.

Henrik Nilsson, styrelseordförande Inrego
Anders Wijkman, ordförande Återvinningsindustrierna
Oksana Mont, professor i hållbar konsumtion och produktion, Lunds universitet
Åke Iverfeldt, vd Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning
Jan-Eric Sundgren, ordförande Mistra REES
Mattias Lindahl, programdirektör Mistra REES och professor i ekodesign, Linköpings universitet
Karin Strömqvist Bååthe, generalsekreterare SVN Sweden
Andrius Plepys, lektor och forskare inom hållbarhet, Lunds universitet